Ju tidigare jag kliver upp, ju fler kannor kaffe häller jag i mig under löpet av dagen.

Jag har druckit 4 koppar nu och det bara kliar i mig att sätta på en kanna till. Varför detta hysteriska kaffeberoende?

Det sista jag gör på kvällen är att dricka en kopp kaffe, ofta uppvärmt i micron. Och det första jag gör på morgonen är att gnälla på Madde att hon ska göra kaffe. Antingen tills jag själv kliver upp och gör det, eller tills hon surt gör det åt mig.

Det är ett knark! Jag tror jag använder det som en uttråkad använder uppåtsjack för att liksom liva upp stämningen. Bara det att jag istället för att bli glad och pigg får ont i magen och halsbränna.

Kaffe, kaffe, kaffe. Kaffe, kaffe, kaffe.

Tänk att vi människor älskar det som är skadligt. Varför är vi så masokistiska? Ligger det i vår natur att plåga oss själva? Tycker vi om att vältra oss i dåligt samvete över att vi aldrig "behandlar vår kropp som vårt tempel".

Idag har jag planer på att träna och gå en promenad. Det här är enbart för att vi åt fisk igår och jag känner mig nyttig och duktig.

Jag undrar om det blir av?