Idag lyser solen. Jag vaknade tidigt trotts min dåliga sömn inatt. M vägrar kliva upp, men det gör inte så mycket. Hon är alltid den vuxna annars. Den som tar tag i saker. Som skäller på mig när jag sackar efter med det som måste göras.

På morgnar som den här känner jag mig stark och frisk. Jag kan skratta högt åt radiopratarnas tjatter och jag gör god mat till hunden. Kaffet är extra gott och till och med datorn verkar piggare än vanligt. Men det kliar lite i skinnet när jag tänker på vilket bagage jag lagt på mig. De där småskerna som inte är gjorda än. 

Nästan varje gång jag mår så här lagom bra gör jag en check-lista. Sen gör jag hälften av sakerna och listan hamnar under sängen och samlar dam tills jag gör en ny. Det kan gå veckor mellan de här morgnarna men det har blivit en drös med halvgjorda listor över åren. Men det kanske inte gör så mycket? Lite "är glaset halvfullt eller halvtomt?" Nått blir ju i alla fall gjort!

Måste göras:

> Spika upp tavlorna i köket

> Skruva upp småhyllorna i vardagsrummet

> Städa ut julen (julgranen står på altan men allt annat är kvar)

> Skruva upp de stora hyllorna i sovrummet

> Knyta upp lampan i sovrummet med nått annat (Den är uppknuten med en lila bajspåse. Otroligt nog samma bajspåse som den hängde i, i vår gamla lägenhet)

> Sy klart det där förbannade tygstycket som ska hängas över dörren.

> Beställa tandläkartid (Det kommer jag aldrig göra)

> Koppla i motorvärmaren innan vi åker in till stan imorgon.

> boka gyntid (aldrig i livet)

Så. Då har jag ytterligare en lista. En lista på viktiga saker som ska göras senast denna vecka. Förutom tandläkaren. Och gyn. Fan ta den som kom på att alla som är 23 ska göra cellförändringprov. Vem fan vill ligga där och spreta med benen inför en total främling som inte bara ska kolla och peta utan också skrapa på Gud vet vad! 

Nu borde jag fortsätta med disken. Jag har diskat hälften. Men hellre hälften än inget.

Eller hur?