Idag är jag mycket besviken på mig själv. Jag måste sluta låta depressionen styra mitt liv. Jag vet bara inte hur fan man gör.

- klev inte upp förrän halv 4 (igen)

- Orkade inte diska en skål till frukost

- Har inte börjat städa ÄN

- Ältar mina mardrömmar

- Har inte fixat tvätttid 

- Tycker synd om mig själv - offervarning!

Jag har ätit medicinering så länge jag kan minnas. Nu måste alla tabletter bort för en ny utredning av min ojämna hjärtfrekvens. Hjärtkliniken har gett upp tanken på att det är hjärtat det är fel på. Nu får neuro ta över. Och jag är livrädd. Tänk om jag inte kan fungera utan medicin? Jag känner mig fångad, klaustrofobisk, utan kontroll på nått.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I flera dagar nu har jag skrivit och raderat, skrivit och raderat, skrivit och raderat. Det känns som om något dött i mig. Jag tittar på det där blinkande strecket på skärmen och på de skitiga tangenterna på min rosa dator och det som händer är - i...

Hittade en gammal text på min dator där vi fick i uppdrag att skriva en "blogg" ur en annan persons synvinkel. Jag valde att skriva som om jag vore ett bröst, hehe. Skriv gärna vad ni tycker om idéen ;)   Så här är några dagar i Bissans liv: ...

Fy tusan vad det gör ont i kroppen. Så fort jag vaknade kände jag hur det började sträna och svida överallt. Träningsvärk har aldrig känts jobbigare. Men jag behövdes inte på mitt nya jobb idag eller imorgon. Eller "mitt nya jobb"? Vad vet jag? Jag...

Det blir inte många vuxenpoäng när man äter lussebullar till frukost, lunch och middag medan man spenderar hela helgen i morgonrock i sängen med en stor termos kaffe. Men jag kände att jag behövde en riktigt lat helg. Stackars Madde har fått elda o...

Igår skulle jag lägga mig i tid. Jag hade arbetsintervju idag i Oslo och måsta upp tidigt så då kändes det bästa att vara utsöven! Men så blev det förstås inte. Jag kunde inte sova, Madde kunde inte sova. Jag klev upp och drack te. Madde klev upp o...